Om rollspel

Min förste pojkvän spelade rollspel med liv och lust. Dvs denna sortens rollspel och inte det jag egentligen tänker skriva om, men det har säkert sina kopplingar det med...

Jag tänker på de rollspel vi spelar gentemot varandra i det dagliga livet. Alla de masker vi tar av och på, alla de små inlärda sociala koder som slås av och på och fungerar som ett psykologiskt smörjemedel i våra myrtäta samhällen. Av och till bryter någon av. Likt dataviruset i Matrix två... vägrar ställa in sig i kön, sjunka in i mängden, försvinna...

Är jag rädd för att existera som den jag verkligen är?

eller kan det vara så att jag inte har en susning om vem jag egentligen är? Vad jag vill? Vad jag vågar? Så många roller som vi blir pådyvlade av andra... en del kappor plockar vi glatt upp, de ser vackra och bekväma ut. Men så visar det sig att skenet bedrar... vackert kanske, men bara om jag själv krymper ihop, kröker mig, försöker passa i en helt felaktig storlek... för kappan ÄR ju så snygg! (jo, jag tänker delivs på Gogols novell här ;)
men också på Estes, en ständig följeslagare.

Vissa rollspel blir med tiden direkt nedbrytande och outhärdliga. En del har jag kunnat undfly, andra måste jag kämpa med, förändra eller åtminstonde bli medveten om mina egna reaktionsmönster. "You must be two to tango"... Jag märker ibland på andras reaktioner att jag har triggat, med ett gammalt invant försvars- eller underkastelsebeteende, en bestämd motreaktion. Min motpart börjar manipulera mig, oftast inte ens medvetet, utan med de redskap jag har gett henne (eller honom).

Ve och fasa, hur många manipulerar då inte jag själv?

så kan rollspelen se ut...

men, (det finns tack och lov alltid ett men :)
där finns mogna själar som ser. De kan se utanför sin egen egosfär (he, fint ord!) in i en annans och de ser långt utan dömande ögon, bara registrerande... I de ögonblick jag vill tro att Jesus verkligen fanns tycker jag om att tänka mig att han hade den blicken och den kunskapen.
(jisses, nu blev vi religiösa oxå)

En del kan det intuitivt, andra kanske lär sig med tiden att skala av alla de olika lager som vi lär oss att klä ut oss med från de tidiga tonåren till vår grav.

Att se under ytan. Man skulle ha ett såntdär magiskt öga som Alastar "Mad-Eye" Moody har...


*ler*
Josephine

forts. lär följa!

Kommentarer
Postat av: andros

Länkadress:
http://www.blogrankers.com/Sverige/

Länktext:



Hoppas det funkar :)

2005-11-28 @ 23:55:20
URL: http://andros.webblogg.se
Postat av: andros

Äsch... man kan nog inte lägga html i kommentrarer.

Ett försök till

Länktext:

2005-11-28 @ 23:58:27
URL: http://andros.webblogg.se
Postat av: andros

Men vad in i...

Sorry för spammningen...

Läs mitt inlägg om Bloggrankers istället där står det vad du skall klistra in under.

Länktexten:

2005-11-29 @ 00:03:22
URL: http://andros.webblogg.se
Postat av: Mikusagi

Livet är ett skådespel och världen en scen. Eller hur det nu är man säger.

Du skrev i min blogg... angående J-cult. Så du menar att asiatiskt inte är = japanskt? o.o
Hehe, skojar bara xD
Men hai, J-cult koncentrerar sig på Japan eftersom animé och manga kommer därifrån :3 Liksom ninjor.
Kina? Jag kan lite kanji :3 Jag kan skriva "person" och vissa siffror...

2005-11-29 @ 20:03:34
URL: http://mikusagi.blogspot.com/
Postat av: Kommissarie Akut

Rollspel på dator är bara livet. Så härligt att koppla av och skapa sig en karaktär man skulle vilja vara, ond som god. På nätet i rollspelens värld så är det samma sak, fast efter ett tag blir karaktären "du" och alla dina personliga åsikter vävs ihop med karaktärens färdigheter. Det blir ett halvdu på nåt sätt. Det är det som gör det så roligt. Du men ändå inte.

2005-11-30 @ 08:18:46
Postat av: Josephine

Andros: jag får det ändå inte att fungera. Den finns där, men utan bild och samman med Tigers blogg så att man inte kommer in på hennes längre... *suck*

Mikusagi: skrev hos dig igen, så nu får jag väl kila bort till dig för att se vad du svarade ;)
Asien är stort! vore kul att se de Asiatiska mästerskapen någon gång... när jag samlade på kinesiska frimärken kom det regelbundet utgåvor med AM-märken. (samma som EM men i Asien)

Kom. Akut: och skrämmande! man förlorar ju till 50% sig själv också... den jag är på nätet är IntE 100% den jag är på denna sidan skärmen! den riktiga utmaningen ligger väl ändå i att våga vara sig själv irl?...

2005-11-30 @ 19:57:38
URL: http://giraffen197.webblogg.se
Postat av: Kommissarie Akut

Ja, men i spelens lilla värld vill man ju oftast testa på att vara den man inte är irl. Jag brukar vilja vara skitond i spelen, men efter ett tag så får jag på nåt sätt ångest och tycker synd om de som råkar ut för min vrede. Så jag brukar tillslut ändå bli den snälle...som vill rädda alla...mot de onda...:)

2005-11-30 @ 23:23:45
Postat av: mamselamsen

Rollerna kan vi nog aldrig komma undan. Jag är en Birgitta med mina vänner, en annan på jobbet, en annan i skolan och en annan om jag t.ex. är på banken.

Problem kan uppstå när jag (när vi hade eget) jobbade som servitris och någon vän dök upp. Vilken roll skulle jag anta? Jobbrollen eller vänrollen.

Man har olika roller i olika situationer med olika människor... och jag tror aödrig vi kan komma ifrån det.

Läs "Backstage-frontstage av Goffman.

2005-12-01 @ 18:52:33
URL: http://mamselamsen.blogspot.com
Postat av: Josephine

Kommissarie Akut: Är du säker på det där sista? att du vill rädda alla menar jag?... *ler*

Mamsen: jo, idealet är väl att de inte ska ligga alltför långt bort från varandra, som i ditt fall som servitris och vän. De roller jag mer ville belysa är de "falska rollerna" de som vi inte känner oss hemma i, de som vi sätter upp som skyddande masker för oss själva och mot andra, de som gör att vi går genom livet till 50% handikappade av en konstant oärlighet mot våra sanna jag.
he he - jag har en känsla av att du inte alls är den sönderanalyserande typen, att du bara skulle säga: Äsch - det där är att krångla till det i onödan! *ler*

2005-12-02 @ 20:22:49
URL: http://giraffen197.webblogg.se
Postat av: Josephine

men tack för boktipset!

2005-12-02 @ 20:23:23
URL: http://giraffen197.webblogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0