Havet

nu hade jag inte kameran med mig så jag ska försöka måla med orden istället...

En extra lång lunchtimme på 85min och solen som nyss brutit igenom molntäcket och jag befann mig strax nedanför Laan van Meerdervoort bara 10min med cykeln ut till stranden. Vid reningsverket höll de på att bygga ett nytt bostadsområde. Jisses... vem köper en dyr lägenhet där man var och varannan dag inte kan öppna fönstret? och vägen fortsatte fram till den södra stranden (nedanför hamnen). Där går Norfolk-line båtarna i skytteltrafik med tradare med nedfrusen fisk och annat jox. Vindsnurran stod still fast det blåste bra. Tekniskt fel? för inte blåste det FöR hårt... tyckte jag... men min kunskap om vindkraftverk är ganska liten.

Vintertid på den långa sandstranden är det härligt lungt. Lufsande hundägare med tokspringande hundar. Gamla träbitar från sönderslagna båtar och bryggor och en och annan bit nät från ngn trålare. Och musselskal. Miljarders miljarder med musselskal. Blänkande i rödvitt, brunvitt, svart, rött, vitt, beige, grått, orange, gult... min lust att plocka var dock sansad idag, jag lyckades låta bli. För väl hemma ligger de sedan i någon låda och samlar damm. Den storstilade planen att köpa en trädosa, måla den och limma på musselskal i vackra mönster blir liksom aldrig förverkligad. Men därute, med vinden vinande runt öronen, den våta sanden och plötsligt dras molndraperiet undan och solen gör de vita fräsande vågtopparna alldeles bländande.

Havet är alltid vackert. Det kan vara helt stilla och alldeles grått och ändå är det vackert. Det kan ryta av fem till sju meters vågor i orkanbyar och sanden blästrar mina jeans ända upp till knäna och det är vackert. Sedan kommer solen fram, målar horisontlinjen i skarpt mörkblått, allt däremellan i duvblått och strandlinjen i grönblått och det är alldeles himmelskt underbart vackert.

Längs med horisontlinjen såg jag några stora tankbåtar som låg därute på rad och väntade. Väntade på vad? på en lotsbåt eller kanske ett tillstånd att vända fören och glida in i Ijmuiden in i nordsjökanalen fram till Amsterdam. (Är du svensk sjöman och läser detta så fyll på min kunskapsbrist!) För de låg närmare den kanalen än Hoek van Holland och infarten till Rotterdam. När de ligger och väntar på att få åka in i Rotterdam ligger de mycket längre söderut. Tätt intill är de stora som två långa hyreshus tio våningar höga... långt borta sett från stranden var de inte större än mitt lillfinger.

Havet, horisonten, hela min själ får plötsligt plats att bre ut sig och slappna av. Här slutar mina tankar att koka och börjar istället att puttra för att sedan bara sjuda i ett lungt gungande med vågorna som en efter en fräser in mot stranden och sedan drar sig tillbaka. Havet, alltings urmoder. Det befruktade ägget med samma salthalt som havet. Våra salta tårar som läkande rinner nerför kinderna.

Jag är lycklig här.


Josephine

Kommentarer
Postat av: Hedgehog-Sara

så vackert skrivet Josephine =)

2006-01-25 @ 18:59:45
URL: http://hedgehog.webblogg.se
Postat av: lyckliga grodan

havet är speciellt.. t.o.m som gammal inbiten skogsgroda har ett kärleksförhållande med det salta havet.. det har tagit mig över femton år med somrar i stugan.. vid de vindpinade klipporna och stränderna.. men nu är har jag och när jag min kärlek till havet..
jag förstår dig..
fint skrivet..

2006-01-25 @ 19:34:37
URL: http://lyckligagrodan.blogspot.com/
Postat av: En liten tant

Underbart skrivet!

Nu publicerar jag strax mitt svar på din utmaning och här får du din:
En middag med min önskegäst (historisk eller samtida), motivering, samtalsämnen och meny!

2006-01-25 @ 22:59:24
URL: http://tant.webblogg.se/
Postat av: Josephine

Tack allihop *ler* själv är jag förstås självkritisk... *grin* texten svajar betänkligt mellan reportage-stuk och filosofi-stuk *lol*, men om jag kan få den att svaja mindre och flyta mer så borde det bli en intressant kombinerad stil... *ler*

2006-01-25 @ 23:12:10
URL: http://giraffen197.webblogg.se
Postat av: Kommissarie Akut

Ahh! Wow! Det där var väldigt skönt skrivet. Fick precis känslan av det där. Vill också ha en kamera (bra sådan) så jag kan ta bilder. En dröm jag alltid haft. Nu blev den större kan jag säga. ARGH!!

Ska förresten ta kontakt med far din och se om jag kanske kan ta tåget över i April. Är så jäkla rädd att bestämma nåt i förväg som jag kanske inte kan hålla. Jag avvaktar ett tag tills jag vet säkert.

2006-01-25 @ 23:37:22
URL: http://akutasikt.blogspot.com/
Postat av: fille

Håller med föregående talre (pl), fint skrivet.

Havet har alltid varit med mig, ända sedan mormors sommarstuga på västkusten i spenaåren. Horisonten. Hela världen ligger bakom den linjen där Hav möter Himmel.
Två tillfällen är aldrig detsamma, möjligtvis med undantag för klassiska högsommardagar med sol och bad, dom är rätt enahanda.

Vintern är mer varierande. Isens olika ljud, jag vet faktiskt inte hur många det finns. Sången. Bouung. Wououng. Från djupt nere i isen, när spänningar som kan sträcka sig över hundratals meter lossnar i små mikrosprickor. Eller de kraftiga smällarna när isen spricker upp när vattnet stiger. Eller det klirrande ljudet av dagsfärska iskrävor från nattens is, sönderbrutna av vågorna pressas de mot kanten av den obrutna isen, och för varje liten våg börjar orkestern spela. Klart lingande, som de där vindprydnaderna en del hänger upp på balkongen. Bara mycket vackrare, för man vet att det är borta i morgon.
Ibland vill jag bo på en ö i havet igen.

2006-01-26 @ 20:13:08
Postat av: Josephine

Komissarie Akut - det går så bra så :) spara ihop till alla årgångarna på en gång! (om du orkar bära?)

Fille - jag har aldrig upplevt isvintrar vid havet. Men det där klirret har jag hört... kommer bara inte ihåg om det var utanför Stockholm eller här. Det är precis som du skriver; en underbar musik för örat. :)

2006-01-27 @ 00:02:02
URL: http://giraffen197.webblogg.se
Postat av: flasknosen

Vilken underbar text! Blev särskilt förtjust i sista stycket. Så otroligt poetiskt, vackert. Glad att ha hittat hit.

2006-01-27 @ 09:22:03
URL: http://flasknosen.blogg.se
Postat av: Josephine

Flasknosen - Välkommen hit! jag är så glad över mina läsare så om du bara visste :) om du gillade den så titta vidare under kategorin "filosofiskt" så ser du en text som heter "Kärlek", skrivet ur hjärtat ;-)

2006-01-27 @ 09:37:06
URL: http://giraffen197.webblogg.se
Postat av: flasknosen

Har inte lyckats hitta Horatius-länken, så jag svarar här. Salongerna med kaffetår (te för mig) låter som en väldigt sympatisk idé. Du har rätt i att vi är dåliga på att konversera. Svårt att veta varför egentligen. Kanske ligger svaret i just lyssnandet, som du nämnde. Isbjörnar och kameler pratar inte samma språk men tänk om de lärde sig...*ler*
Och tack för din uppmuntran i "orosfrågan"!

2006-01-27 @ 11:46:02
URL: http://flasknosen.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0