12:57:43
Fjärilen i glaskupan
Igår såg jag en mycket rörande film. Baserad på boken "Fjärilen i glaskupan" av Jean-Dominique Bauby, som var chefredaktör för franska Elle. Han drabbades av en massiv hjärnblödning, låg i koma under tre månader och vaknar upp och kan endast blinka med vänster ögonlock. Resten av kroppen är totalt förlamad. han kan inte prata, inte svälja - ingenting!
Men hans hjärna fungerar annars helt normalt. Han kan höra och förstå, hans intellekt är det inget fel på, minnet är intakt och det är med hjälp av sin fantasi som han flyr undan sitt tillstånd och lever ett inre liv.
Hans logoped använder ett speciellt alfabet där bokstäverna kommer i den ordning som de oftast dyker upp i språket. Med hjälp av det bokstaverar han genom att blinka en gång för ja, två gånger för nej - bokstav för bokstav, ord för ord och han lyckas på så vis att kommunicera med människorna runtomkring.
Det första han bokstaverar för henne är "Je veux mourir" (jag vill dö). Men i slutet av boken/filmen vill han det ändå inte. Han har med hjälp av en tålmodig assistent skrivit en bok.
Detta inslaget är på franska, men ändå. Julian Schnabel, regissören, har valt den ovanliga utgångspunkten att filma i början från Jean-Dos perspektiv, från hans ögon, suddigt, blinkande, fokuserande. Hans tankar uttalas (så som han skrev ner dem i boken senare) men hörs inte av dem runtomkring vilket ofta skapar en komisk effekt.
Julian Schnabel är amerikan och en del av skådespelarna är också amerikaner men för att få det hela så autentiskt som möjligt talar alla franska och filmen är inspelad på det vårdhem vid Frankrikes kust där Jean-Do bodde. Sjuksköterskan som skötte om honom spelar sig själv i filmen, så även sjuksköterskan som badade honom i polen.
Detta är ett av tre klipp (på engelska) med en intervju med Julian Schnabel.
klipp två
klipp tre
Han blev bäste regissör på filmfestivalen i Cannes, väl förtjänt.
Max von Sydow spelar hans gamle far. Jag visste inte att han kunde prata så fin franska *ler* men så har han också en lång skådespelar-karriär. Han är 78 år gammal nu! och han bor i Paris. Den engelska wikipedian är tre gånger bättre än den svenska versionen...
Filmen kommer att ha premiär i Sverige först den elfte januari...
men den som väntar på något gott? Det ger er i alla fall tid att läsa boken först och i detta fallet så går det bra. Ett av de exempel där bok och film kompletterar varandra och filmen kanske t.o.m. är bättre än boken. ;-)
Josephine
Andra bloggar om: Fjärilen i glaskupan, the diving bell and the buttefly, Julian Schnabel, locked-in syndrom, Max von Sydow
Men hans hjärna fungerar annars helt normalt. Han kan höra och förstå, hans intellekt är det inget fel på, minnet är intakt och det är med hjälp av sin fantasi som han flyr undan sitt tillstånd och lever ett inre liv.
Hans logoped använder ett speciellt alfabet där bokstäverna kommer i den ordning som de oftast dyker upp i språket. Med hjälp av det bokstaverar han genom att blinka en gång för ja, två gånger för nej - bokstav för bokstav, ord för ord och han lyckas på så vis att kommunicera med människorna runtomkring.
Det första han bokstaverar för henne är "Je veux mourir" (jag vill dö). Men i slutet av boken/filmen vill han det ändå inte. Han har med hjälp av en tålmodig assistent skrivit en bok.
Detta inslaget är på franska, men ändå. Julian Schnabel, regissören, har valt den ovanliga utgångspunkten att filma i början från Jean-Dos perspektiv, från hans ögon, suddigt, blinkande, fokuserande. Hans tankar uttalas (så som han skrev ner dem i boken senare) men hörs inte av dem runtomkring vilket ofta skapar en komisk effekt.
Julian Schnabel är amerikan och en del av skådespelarna är också amerikaner men för att få det hela så autentiskt som möjligt talar alla franska och filmen är inspelad på det vårdhem vid Frankrikes kust där Jean-Do bodde. Sjuksköterskan som skötte om honom spelar sig själv i filmen, så även sjuksköterskan som badade honom i polen.
Detta är ett av tre klipp (på engelska) med en intervju med Julian Schnabel.
klipp två
klipp tre
Han blev bäste regissör på filmfestivalen i Cannes, väl förtjänt.
Max von Sydow spelar hans gamle far. Jag visste inte att han kunde prata så fin franska *ler* men så har han också en lång skådespelar-karriär. Han är 78 år gammal nu! och han bor i Paris. Den engelska wikipedian är tre gånger bättre än den svenska versionen...
Filmen kommer att ha premiär i Sverige först den elfte januari...
men den som väntar på något gott? Det ger er i alla fall tid att läsa boken först och i detta fallet så går det bra. Ett av de exempel där bok och film kompletterar varandra och filmen kanske t.o.m. är bättre än boken. ;-)
Josephine
Andra bloggar om: Fjärilen i glaskupan, the diving bell and the buttefly, Julian Schnabel, locked-in syndrom, Max von Sydow
Fint tips på film! Får kolla den när den kommer till Karlstad.