Sigge



I början av februari var jag hemma i Sverige under en vecka för att gå på en av konserterna med Lill Lindfors och Jönköpings sinfonietta. Jag passade på att ta med mig mina föräldrar som annars antagligen aldrig hade satt sin fot i missionskyrkan. ;-)  Dessutom fick jag krama om den nya familjemedlemmen "Sigge". Frans blev påkörd i augusti förra året och fick avlivas. :-(

In the beginning of February I visited Sweden during one week to go to one of the concerts with Lill Lindfors and the regional symphony orchestra "Jönköpings sinfonietta". I took the chance to bring my parents along who otherwise probably never would have gone to the missionary church. ;-)  I also got to hug the new familymember "Sigge". Our old cat Frans got hit by a car last year and had to be killed. :-(




Som syns är Sigge ruskigt lik Frans på bröst och huvud, Frans hade lite fler och mörkare ränder, men bakkroppen har ett klassiskt tabbymönster där Frans var mer tigrerad. (foto'n under kategori "Katt och Hund")

As can be seen Sigge is very look alike to Frans on his head and chest, but Frans had a few more thicker black lines and the back of his fur has a classic tabby pattern where Frans was tigrine/spotted. (photos under category "Katt och hund")




Mina föräldrar hämtade Sigge på Nässjös katthem/asyl. Enligt veterinären där är han åtta år gammal och levde under ca ett år eller mer (ingen vet) som hemlös matad av en del och ätande det han kom över vilket har gett honom en taskig mage som nu inte tål något annat rent torrfoder.

My parents fetched Sigge at the catasylum in Nässjö. According to the veterinarian he is about eight years old and lived for a year or more (noone knows) as homeless. He was fed by some people but also ate what he could find on the streets which led to that his stomach now can't digest anything else but pure dry complete fodder.




Han är en mycket gosig och kelsjuk katt. (Tro jag det, äntligen få ett hem hos människor som tycker om mig!) Pratsam med små höga jamningar, nästa lite försynta, som om han fortfarande inte vet om han får lov att använda sin fulla vokabulär. Och så tycker han om att nafsa på mammas tår!

He is a very sweet cat and he loves to cuddle. (No wonder, finally I've got a home again by humans who love me!) He talks with small high miaows, almost a bit shy, as if he isn't sure yet if he is allowed to use his full vocabulary. And he loves to take small bites on my mothers toes!


*smile*
Josephine

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0