16:47:47
Fem filosofiska råd till en ung människa- att bära med sig genom livet
Om de är såvärst filosofiska vet jag inte heller men... det är ju bra om filosofi och praktik går ihop så att säga. Och de passar nog på de flesta åldrar dessutom... och alldeles speciellt på mig själv oxå (bör tilläggas).
*tar ett djupt andetag*
1) Bli nöjd med din kropp.
Enklare sagt än gjort, visst, men det är den enda du har så var rädd om den, vårda den och tyck om den. Du får ingen ny. Fungerar den som den ska? var lycklig! var åtminstonde lite lite tacksam över det varje dag. Tacksamhet är en bra känsla. Börja inte mixtra med hormoner och bantningspiller och bröstförstoring och allt sånt där för det hjälper oftast inte. (undantag finns) När du mår bra och är utvilad så syns det utåt. Då lyser dina ögon. Då skiner ditt hår. Då smittar du människorna runtomkring med ditt leende och de ler tillbaka.
2) Tänk på vad du säger.
Spontanitet och nyfikenhet i all ära, men oftast är det bäst att tänka igenom vad du säger innan du låter orden komma ut ur munnen... (sitter jag och skriver, blir jag en stor hypokrit nu?...) Min tanke bakom detta råd är att det sagda kan både stjälpa och hjälpa. Det kan förstöra någons dag likaväl som det kan ge någon en kick. Att kolla läget först kan vara en bra ide. Själv är jag av den åsikten att jag föredrar tio gånger hellre att de som glor också kommer fram till mig med sina frågor (fast jag ju hört dem tusen gånger om) än att de inte vågar fråga. Tystnaden blir en klyfta och går jag fram till dem så blir de oftast generade... å andra sidan händer det att jag efter ett givande samtal med någon bekants bekant slås av faktumet att han eller hon INTE frågade. Och jag fylls av respekt för att de har tänkt ett steg längre, tänkt på hur ofta jag antagligen får de frågorna och hur enahanda det trots allt blir. Jag är inte min längd. Jag är en person och på det viset kommer vi till nr.
3) Lär dig att lyssna!
citat: "Vi har fått två öron och en mun för att vi ska lyssna dubbelt så mycket som vi pratar." hihi... nu vet jag en viss kusin som säkert tycker att jag är blogg-Sveriges största hypokrit... men jag är lite äldre nu... och jag har tränat! jag lovar! *grin*
Att lyssna är nämligen så mycket mer än att bara sitta tyst och låta orden rinna in genom ena örat och ut genom det andra. Att verkligen lyssna är att sätta munkavle på åtminstonde hälften av dina egna associationer och låta din väninnas ord bygga din bildvärld. Att lyssna innebär att för en liten stund bryta dig ut ur din egen bubbla, och stiga in genom dörren som hon har öppnat, in till hennes universum. Det är en gåva, det är mer än så - det är ett privilegium. Goda lyssnare är underskattade. Utan dem vore världen bra mycket olyckligare. Och som sagt - det går att träna upp sin lyssnarförmåga.
4) Hör av dig till dina vänner.
Annars kommer de inte att förbli dina vänner. I alla fall inte de vänner som du behöver... (julkort räknas inte riktigt...) men! Skriv inte av någon för att han eller hon inte har hört av sig på ett tag, du vet ju inte orsaken. Däremot - om du ber någon att höra av sig, upprepade gånger och detta inte sker, leta då reda på nya människor att umgås med. Kanske kommer den personen tillbaka, kanske inte, men sörj lagom. Kanske fanns inte någon önskan från början att verkligen lära känna dig?
Bra vänner växer inte på träd, så var rädd om dem du får!
5) Krama dina nära och kära så ofta du kan (och får). Ta inte för givet att de alltid kommer att finnas där... En kram ger positiv energi, lungnar, löser upp spänningar, ger värme - ja, en kram betyder jättemycket!
Så kram på er allihop som har läst ända hit!
Josephine ;-)
En liten tant - jag återkommer snart med nytt ämne till dig ;-)
Jag blir alldeles varm och glad av att läsa det här. Du skriver så oerhört mycket kloka saker. Tack, för att vi fick ta del av dem! Så jag vill ge dig en tack-kram, om jag får. :)