Skrivarcirkeln - September

write



ok. vilka vill vara med?
Anmäl dig t.o.m. torsdag!

Regler: ämne > fritt, tid > tre dygn (om det går), anmäl att du tagit upp pinnen, samt när du är klar och skicka omedelbart pinnen vidare med ett nytt ämne till nästa och anmäl det tydligt i dennas blogg. (gärna även här)
Texten publicerar du i din egen blogg. Skrivarcirkeln lämpar sig inte för "tittar-på-min-blogg-en-gång-i-veckan-bloggare", du kan få din pinne efter tre dagar, men du kan också få den inom 1 1/2 timme efter föregående om denna har flyt!
Skulle du få pinnen på onsdagen och du ser det först på torsdagen så har du naturligtvis tre dagar på dig från och med torsdagen, men som sagt, om du inte tittar på din blogg oftare än två-tre gånger i veckan så blir det svårare.
Om du ska åka på semester eller om du råkar bli sjuk är det också snällt att säga till att du hoppar över så att cirkeln kan snurra på som den ska.

Det hör också till god ton om du är med i cirkeln att du skriver en liten kommentar till den som har svettats och skrivit en text eller dikt. Helt enkelt en bekräftelse att texten har blivit läst! För att se vem som har skrivit och var pinnen är, är det bara att titta förbi här. Jag postar regelbundet en länklista till den senaste rundans skribenter.

Den som vill veta mer om skrivarcirkeln kan titta på kategorin "skrivarcirkeln" till höger.

Vi se's!
Josephine

Fiskaren - skrivarcirkeln

fiske
Fotograf: Tage Skoog från hemsidan "Fritid Finnskoogen".


Bottnarna i Östersjön dör. Flera är redan döda och kala. Nordliga Saharas under vattenytan... Inte ens simpor fastnar längre i de omsorgsfullt lagda siknäten på trettio meters djup. Skarven har denna sommaren upptäckt strömmingssköten vilket har gjort att den stackars fiskaren måste gå upp strax efter fyra för att ta upp sköten innan skarven hunnit före.

Men t.o.m. strömmingen tryter. Vattnet i Östersjön som är så unikt, både salt och sött, bräckt vatten, har fått ta emot så mycket gödningsmedel och andra kemikalier från länderna runtomkring att nu fungerar inte kretsloppet längre. Sjögräset som var böljande grönt i mitten av åttiotalet började plötsligt växa och lägga sig i tjocka gulbruna stinkande lager i de grunda vikarna. Det sjunker ner till bottnen och det som en gång var en sandig badplats liknar numera ett geggigt träsk.

Fiskarens mor sörjer. Hon minns hur hon i sin ungdoms dagar på morgonen funderade över vad de skulle äta till middag. "Åh, jag tror vi äter gädda idag!" sa hon till sig själv. Hon gick bort till fiskeboden och tog fram sitt kastspö, vandrade tvärsöver ön till de runda klipporna och kastade med sitt favoritdrag under ca en timme. Resultatet blev två gäddor på vardera 1 1/2 - 2 kilo och sedan gick hon tillbaka och rensade dem och lade in dem i jordkällaren till kvällens middag. Klart.

Fiskarens syskonbarn sörjer också. Hon minns när hon var liten och de åtta utlagda näten under natten var fulla med gädda, abborre, id, braxen, rödspätta, flundror, piggvar och de på större djup med sik och torsk. Men hade man otur kunde nätet hamna i en "simpgrop" och det var ett evigt pillande att få ut de horniga slemmiga simporna ur nätmaskorna. De näten läggs inte längre. Bottnen är död. Det finns inte en enda fisk kvar.

Ah, piggvar, ungsstekt med lite smör. En fisk som är alldeles för dyr att köpa inne i staden (om den finns). Piggvaren har ett sött mjukt kött som smälter i munnen. Abborren är också god, egentligen godare än gäddan, men de små benen mitt i gör den knepig att rensa och gäddan är en matig fisk med inte fullt så mycket ben.

En del somrar har vi överraskats med riktiga sötvattensfiskar som egentligen inte borde finnas i bräckt vatten. Den första sutaren var en sådan fångst. I de tre näten mot klippan satt längst ut en lake och längre in innästlad i blåstången satt denna stora klumpiga fisk. Fiskaren som hade fiskat varje sommar i Stockholms skärgård sedan decennier kände inte igen den. Vad är det vi har fått i nätet?

Men väl i hamn kunde hennes svåger direkt säga att det var en sutare! Den breda stjärtfenan avslöjade den, även om den i insjöarna blir mera brungul än grön. Dess många eldgaffelben (braxen har dem också) gör att den för det mesta måste förrensas innan den serveras till middag. Och så delas de alla upp, ätlig? lätt att rensa? smak?

Tidigt på morgonen innan sjöbrisen har börjat att blåsa, ligger vattnet lungt och stilla och alla turister sover fortfarande i sina båtar. Det enda som hörs är årklykornas gnissel och vattnet som porlar kring roddbåtens för. En och annan mås skriker otåligt att vi ska skynda oss, de väntar otåligt på fiskrenset. Jag studerar himlen och molnen, blir det en vacker dag? Högt uppe i skyn skränar flera stycken måsar mot en större fågel, en havsörn!

Det sista nätet har tagits upp och och lagts ut igen, markerat i båda ändar med en vakare. Den sportfiskare som förlorar sitt drag får skylla sig själv, men även sportfiskarna har tröttnat. Att kasta och kasta på plats efter plats under en hel dag utan att få ett enda hugg, nej, då lämnar man Östersjön därhän och åker någon annanstans.

Fiske utan dramatik gör mig sömnig... Spänningen när hon sakta tar upp nätet och plötsligt känner hur något rycker och drar längre ner! oj, håven? där! bra, inte för fort, inte för hårt, försiktigt, försiktigt lyfta in fångsten över relingen och så viskningen "en abborre"...inte prata högt... ljudet bärs av vattnet bort till öarna runt omkring.

Och så samlas de sakta ihop i fisksumpen eller frysen, Efter flera dagar kanske vi äntligen får äta abborre till middag allihop. Falukorv är inte riktigt samma sak... den är ju alldeles benfri!

Josephine


tillägg: WWF arbetar ständigt med Östersjö-frågorna, rapporterar, trycker på hos politiker och styrande och informerar också vanligt folk. Stöd dem!

Andra bloggar om: skrivarcirkeln, fiske, skärgården, miljö

Skrivarcirkeln - kommentera mera!

Bra att du sa till AnneMaj - att vara sjuk är ett gissel! där ligger man gott i sängen och skulle kunna läsa bok efter bok men ens feberheta huvudet pallar inte.... argh!*

"Et Moi" är franska för "och mig" dvs jag tar nu över din pinne och ska skriva något på temat "Fiskaren" till senast lördag. Mmmmmm *ler*

Oki.
Om du undrar vad detta nu är - titta på kategorin "Skrivarcirkeln" till höger längre ner i menyn. Där kan du läsa en väldig massa inlägg och klicka på en väldig massa länkar oxå! Jag lägger härmed upp en rykande färsk länklista till de senaste text-inläggen och snälla medlemmar i cirkeln - kommentera varandra! SkriV något till den som tagit sig mödan att delta! vi älskar alla att bli lästa, men utan en bekräftelse "Jag har läst din text, den var intressant" (vilket är diplomati för att den var urkass *grin*) - hur ska vi då veta om en annan medlem har läst det vi skrivit?

Ninni - skräddaren psst: Ninni, skulle du vilja lägga upp en kategori "skrivarcirkeln" i din blogg? Gäller för några andra oxå. Det underlättar för mig när jag ska länka flera veckor senare...

Annela - Sängen

Excessa - Kappan

Johannapanna - Fotografiet

Liza - Lövet

Mette - Panik (18/8) har de inga permalinkar till blogginlägg på blogspot(?)


Vi se's på lördag/söndag!
Josephine

Regn

Regnet har öst ner hela kvällen. Och när jag väl tänkte på att ta kort var det förstås redan mörkt och på Altavista har de ju bara vackra regnbilder?... Regnet här idag är blött och mycket ovackert. Jag hoppas alla flodvallarna håller i detta låga deltaland...

Jag tittade igenom ett gammalt anteckningshäfte med lite strödd poesi...


Bokens våta bark
som blöt flodhästhud
--------------------

runtomkring fågelburen kring
mitt hjärta
simmar silverfiskar
-----------------------

Vindbyn dansar en
sprittande mazurka
med plastpåsen över asfalten
--------------------------


och blixtnedslag,
men inte fick jag mer energi för det.

Se's!
Josephine

Några frågor om böcker

Denna utmaningen fick jag "passivt" (jo passivt var det vill jag lova, ingen förvarning, jag trillade in på hennes blogg och det var rena turen att jag såg att jag blivit utmanad!) av Åka.

Hjortfot


1) En bok som förändrade ditt liv?

Svår fråga... men jag skulle kunna säga att indianböcker som tema har spelat en stor roll. Jag läste AllT i indian-väg på skolbiblioteket och det fanns en hel del sedan 70-talet som under slutet av min skoltid sakta gallrades bort. Under åttiotalet kom istället fantasy-böckerna. Själva berättelserna om Hjortfot kommer jag knappt ihåg, men väl den spännande stämningen... En annan serie som jag däremot kommer ihåg händelserna väl är "Amisko-serien" av Helmer Linderholm. Bilden är hämtad från denna bibliografin.

2) En bok du läst mer än en gång?

Åh, det är flera nu. Det är inte så lätt att köpa böcker på svenska så en hel del böcker har blivit omlästa härnere. Andra har jag läst om efter en tid eftersom de är så bra (och det är en njutning att läsa en gång till, mindre snabbt) eller så har jag glömt bort en hel del av alla detaljer och därför är det kul att läsa den igen.

En bok som jag inte nämt tidigare är "The Forest House" av Marion Zimmer Bradley, författare till "Avalons dimmor", den har fått hänga med tre gånger om nu i brist på annat underhållande i mina läs-perioder. Jag försöker ibland medvetet låta bli att köpa böcker (speciellt i second hand-butikerna) eftersom jag inte har plats! Jag kan annars rekommendera Bookcrossing som en eventuell lösning... fast jag har det problemet att jag vill inte lägga ut böcker jag inte tyckt om och inte heller de som jag tycker jättemycket om, så det blir bara ett litet antal däremellan...

3) En bok du skulle vilja ha med på en öde ö?

En överlevnadsbok. Praktiska råd vad man kan äta där, bästa fiskemetoderna osv. samt papper och penna (eller soldriven laptop) så skriver jag mina egna böcker. Kerstin Thorvall vill alltid ha Marguerite Duras "älskaren" i sin rockficka. Jag har inte läst den, men blir det inte frustrerande att ha en bok och inte den äkta varan i sin närhet?... ;-)

4) En bok som fick dig att skratta?

"Stupid White Men" av Michael Moore. Jag skrattade så jag tjöt! den mannen kan skriva kul :-) och det behövs ett och annat riktigt gott skratt... även om det ibland blir mera åt svart galghumor för närvarande. Historien som han har lagt till i senare utgåvor hur boken till sist kom ut på marknaden är läsvärt det med! Förlaget tyckte boken brände för hett med tanke på att den var Bush-kritisk. En bibliotekarie fick nys om detta och startade en kampanj mot förlaget vilket ledde till att de blev tvungna att ge med sig för att inte riskera en offentlig skandal i "frihetens" USA. *grin*

5) En bok som fick dig att gråta?

Hmmm jag läste något nyligen som fick mig att snyfta rejält, men nu har jag förstås glömt bort vad det var... men jag kommer ihåg att Chimamandas bok "Purple Hibiscus" bitvis också var tårdrypande. Den har jag skrivit om tidigare.

6) En bok du önskar hade skrivits?

En praktisk tio-punkts-handledning i hur man får sina mobbare att sluta mobba. Tyvärr är det mer komplicerat än så. Trots allt FinnS det åtgärdsprogram, men de används alltför lite på skolorna. Boken "Galna Skolsjukan" har jag fortfarande inte läst (se ovanför om böcker på svenska). Författarinnan Sara är en trevlig och ganska känd bloggare.

7) En bok som inte borde skrivits?

Vet inte. Finns det verkligen "farliga" böcker? Isåfall måste man bränna alla böcker om religion! (med tanke på konsekvenserna av alla "fanatiska" religionsutövare.) Men det samhällsklimat som krävs för bokbränning har jag ingen lust att medverka till.

8) En bok du just nu läser?

Mihaly Csikzsentmihaly "Flow" har jag nu börjat på för andra gången. D.v.s. "nu" var för ett par månader sedan... den är jätteintressant, men kräver lite mer koncentration än en nöjesroman... och detta trots att jag fick bror min att skicka ner den på svenska! *skäms lite...*

9) En bok du tänkt läsa?

The Pilgrimage av Paulo Coelho. Jag har läst hittills Alkemisten, The Valkyries, Manual of the warrior of light, Eleven minutes och The Zahir. En annan jag skulle vilja läsa är Edward de Bonos "Vattenlogik".

10) Skicka vidare till fem personer!

ok. Jag väljer Mette som säkert redan har gjort denna. Men jag försöker iaf.

hm, Silverfisken funkar inte eftersom han har tagit bloggpaus.

Så jag prövar med Sara eftersom hon trots allt nämns i detta blogginlägg,- uppdaterat - hon gjorde utmaningen den 9:e augusti!, samt Mamselamsen eftersom hon alltid får mig att dra mungiporna uppåt! :-)

Akut Åsikt eller Komissarie Akut som han också kallar sig. Jag förväntar mig riktigt skruvade bokval... hihi

Och min bror som också har läst ett otal böcker.
Uppdaterat: Jag har lagt till en sjätte, inte säkert han hakar på eftersom hans blogg är på engelska Koala Mentala och han kanske skyr något så pretantiöst som en boklista...(?)

Vi får se vilka som nappar.

Josephine

Maraton i Göteborg

Patrick kom in i badrummet och sa "Now they show the female maraton in Gothenburg." Av och till när jag t.ex tittar på Aftonbladet (borde sluta med det, det stjäl en massa tid, DN är eg. bättre.) blir jag medveten om att EM i friidrott pågår.

Den franska TV-kanalen tjatar bara om de franska damerna längst fram... och jag undrar om där finns någon svenska, men vad jag läst finns ännu ingen svenska med medaljchans så den som ev. kommer på plats 20+ och neråt får förstås bara en pytteliten notis.

Atleter är vackra att titta på, grenarna spännande, men långloppen relativt tråkiga att se i TV. Bor du i Göteborg så passa på att gå ut och heja på eftersläntrarna, det finns en karta var loppet går på EM-sidan. Hejarop och applåder lyfter, det vet jag sen Lyran (Värnamo) spelade med i det långa festival-tåget på skyttefesten i Hannover... hm... 2000? Vi paraderade och spelade under mer än en timme, men det kändes inte så länge när tåget väl började röra på sig och vi passerade tribunerna där människorna började applådera. Det var exotiskt med en utländsk orkester med i tåget. Vi var två från Sverige, fast nu kommer jag inte på vilken den andra orkestern var... Applåderna, jublet och denna intesiva stämningen gjorde att man liksom flöt fram en dm ovanför marken utan att känna de värkande fötterna.

Så ut med er och applådera fram dessa hårt kämpande damer!

Josephine


Andra bloggar om: friidrotts-EM, friidrott, maraton,

"The Forest Lover" av Susan Vreeland

Carr


De sista två dagarna har jag läst om en bok som jag läste så sent som i höstas, men den lockade på mig och den kändes helt rätt att läsa igen.

Susan Vreeland har fått sina två första böcker översatta till svenska "Artemisias passion" och "Flicka i hyacintblått", men "the Forest Lover" är fortfarande inte översatt (enligt en koll på svenska bibliotek. De första böckerna har jag inte läst men de borde vara bra då den tredje har fängslat mig enormt. Boken är baserad på den Kanadensiska konstnären Emily Carrs liv och målande, men författarinnan poängterar att den är fiktiv eftersom hon, där fakta inte funnits, fyllt i och målat ut, lagt till och stuvat om för att bygga berättelsen.

Vad hon än gjort, det fungerade, för nu är jag på jakt efter Emily Carrs målningar online och några har jag hittat. Denna ovanför valde jag ut eftersom Emily där har använt hela spektrat av grönt som jag också älskar.

Boken sammanfattar så mycket som jag känner igen mig i. Den romantiska längtan efter det "fria" livet, samhällets konventioner och restriktioner, glädjen och behovet att få skapa, att bli missförstådd men också förstådd. Här finns beskrivningar av autentiskt stamliv längs Kanadas västkust och kollisionen med västerländsk förtryckande kolonial kultur. Mitt älsklingstema "indianer och vita". Men framförallt en vidunderlig natur med mängder av träd...

Hi hi - jag får lust att måla...

En av de bästa passagerna i slutet:
-----------------------------------

She (Emily) burst into her sister's kitchen.
"Have you ever wanted something so wrenchingly that you would throw out
everything and risc your life for it?"
Lizzie, up to her elbows in flour, shook her head no.
"Has it ever occurred to you that to clutch at life fearfully, unwilling to spend it, is not a form of gratitude to God for life?"
Lizzie looked at her as if pained by some bright light.
"But to fling one's whole being at a goal of interpreting God's creation--"
"What's all this leading up to?"
"I'm not coming to supper today. I'm going to Goldstream Flats." she turned on her heel. "For the whole summer."
------------------------------------------

Det borde vara så mycket enklare idag i västeuropa i alla fall,
att göra det man vill... att följa sitt hjärtas kall?
men kanske vi istället drunknar i allting runt omkring och inte längre hör vad vårt hjärta säger till oss...


Länkar till de flesta av hennes målningar hennes senare skogsbilder är så fulla av liv!
Josephine

Andra bloggar om: böcker
Susan Vreeland, Emily Carr

Katter som ser ut som...

Ja DennA sidan var jag ju bara tvungen att länka till... knäppare kan det inte bli!

Stulen från Koala Mentala.

(Det är inte för inte som jag sitter på nivå två i Dantes helvete.. ;-)

*grin*
Josephine

Skrivarcirkeln - Augusti 2006

skräddare
ok.
då kör vi igång igen!

hittills anmälda (skulle det bli någon mer pular jag bara in dig i listan längre ner)

Ninni

Du får ämnet "Skräddaren" av mig!

Annela

Excessa

Johannapanna

En liten tant

Liza

Mette

Anne-Maj

et moi.

repetition regler:
Reglerna är som följer: ämne > fritt, tid > tre dygn, anmäl att du tagit upp pinnen, samt när du är klar och skicka omedelbart pinnen vidare med ett nytt ämne till nästa och anmäl tydligt hos denna. (gärna även här)
Texten publicerar du i din egen blogg. Skrivarcirkeln lämpar sig inte för "tittar-på-min-blogg-en-gång-i-veckan-bloggare", du kan få din pinne efter tre dagar, men du kan också få den inom 1 1/2 timme efter föregående om denna har flyt!

Cirkeln startade i Januari 2006 som en liten övning för En liten tant inför Blogstafetten. Den hade sextio deltagare, numera fyrtio, tar längre tid på sig och eftersom den är superduper populär försvinner platserna i ett nafs. Den som vill veta mer om denna skrivarcirkeln kan titta på kategorin "skrivarcirkeln" till höger.

Välkomna!
Josephine

Dantes helvete nivå två

hittade detta test hos Kapten Nemo,
det var jag ju bara tvungen att testa!

Sexgalning? nä, men jag erkänner mina känslor. Nunna skulle jag aldrig kunna bli. En del frågor var också så fyrkantiga... som "skulle du bryta med en familjemedlem om han/hon gjorde något som gick på tvärs med dina uppfattningar" (ung.) Jag menar - vad? hur? vissa saker ter sig oförlåtliga, men om någon har gjort något fruktansvärt och varit berusad eller haft en psykos, vem är då jag att döma? En sådan person behöver sin familj...


The Dante's Inferno Test has banished you to the Second Level of Hell!
Here is how you matched up against all the levels:
LevelScore
Purgatory (Repenting Believers)Low
Level 1 - Limbo (Virtuous Non-Believers)High
Level 2 (Lustful)Very High
Level 3 (Gluttonous)Low
Level 4 (Prodigal and Avaricious)Moderate
Level 5 (Wrathful and Gloomy)Low
Level 6 - The City of Dis (Heretics)Very Low
Level 7 (Violent)Moderate
Level 8- the Malebolge (Fraudulent, Malicious, Panderers)Moderate
Level 9 - Cocytus (Treacherous)Low

Take the Dante's Inferno Hell Test

Sänka Skepp - cirkelbidrag!

Love and Destroy - "Sänka skepp - babord och motsols"

Mette -
Sänka skepp

Annela - Sänka Skepp

En liten tant - Sänka skepp

Kapten Nemo - Sänka skepp (o'hoj)

Flasknosen - Sänka Skepp - *ratatatata*

Johannapanna - Sänka (öknens) skepp


uppdaterat igen
-----------
Ninni - Sänka skepp (Wasa)

Oj, vilken samling texter!
jag har läst igenom alla nu och det är fascinerande att se hur OlikA det kan bli! Jättepersonligt, novell, agiterande, skröna, historia - visst är det härligt att ett ord (eller två i detta fallet) kan ge så pass olika tankeinriktningar?

Jag föreslår att vi nu tar en vanlig vända igen,
någon som vill med?


repetition regler:
Reglerna är som följer: ämne > fritt, tid > tre dygn, anmäl att du tagit upp pinnen, samt när du är klar och skicka omedelbart pinnen vidare med ett nytt ämne till nästa och anmäl tydligt hos denna. Skrivarcirkeln lämpar sig inte för "tittar-på-min-blogg-en-gång-i-veckan-bloggare", du kan få din pinne efter tre dagar, men du kan också få den inom 1 1/2 timme efter föregående om denna har flyt!


Josephine - glad administratös

Skrivarcirkeln - Sänka Skepp

Britannica


De stod och åt frukost när en våldsam knall hördes. Ingen tog den på allvar. "Åh! det är nog mest synd om dem som vi råkade köra på!" sa en av officerarna. Alla skrattade. Utanför lyste solen och luften var varm. Medelhavet var så mycket behagligare i November än det kalla och fuktiga England.

Egentligen var det inte alls meningen att Britannic skulle till Dardanellerna nu. Hon hade haft sin militärtjänstgöring och hade delvis byggts om igen för vanliga passagerartrafik, men så blev Aquanita liggande för reparation efter en svår storm och Britannic fick på nytt ge sig iväg till Murdos. Den vita målningen med grönt band och röda kors hade man inte hunnit måla över.

Första världskriget hade pågått i två år och de allierade hade inte lyckats ta Gallipoli där överste Mustafa Kemal med tur och skicklighet lyckades bevaka infarten till Istanbul. Delvis hade de hjälp av tyskarna och deras ubåtar...

Knallen, troligen från en tysk mina, hade fläkt upp ett stort hål på styrbords sida av båten och vattnet forsade in. Trots att Britannic, som var ett systerfartyg till Titanic, hade ännu fler vattentäta skott hjälpte detta föga. Det var just då på morgonen vaktombyte och alla dörrarna stod öppna! Även många fönster stod öppna för att vädra hytterna eftersom man dagen efter skulle ta emot flera hundra skadade soldater. Vattnet strömmade in.

Sjuksköterskan Violet Jossep gick lungt och stilla till sin hytt för att hämta sin tandborste. Den hade hon saknat mycket fyra och ett halvt år tidigare då hon räddades från Titanic.

Kapten Charles Bartlett var en mycket erfaren man, även kallad "Iceberg Charlie" för att det sas att han kunde lukta sig till isberg, men längs Turkiets kust hade han inte så mycket nytta av just det. Uppe på kommandobryggan beslutar han sig för att styra skeppet med full fart och sätta det på grund på den närbelägna ön Kea. Det visade sig fatalt. Farten bidrog bara till att ännu mer vatten forsade in i fören och fartyget tippade frammåt.

Han gav signal att skeppet skulle överges och bara en liten stund senare kunde han själv som siste man kliva rakt ut i vattnet. Fartygets eldare räddade sig ut ur den sista skorstenen vilken precis som på Titanic var en "falsk skorsten".

Passagerarna hade tillräckligt med livbåtar och hissanordningarna fungerade bättre än på Titanic, men när Britannic plötsligt körde med full fart sögs flera av dem mot de jättelika propellrarna och smulades sönder. Trettio människor hackades till döds. Violet sögs också ner av en propeller men kom upp till ytan helskinnad. Hon överlevde - igen.
----------------------------------------------

Josephine - som använt fakta från denna sidan om Britannics (1914-1916) slutliga öde.

RSS 2.0