tolerera ingen skit...

På uppmaning av Hedgehog-Sara så länkar jag till hennes inlägg
om kränkningar på internet.

Jag hoppas att det bara är en tidsfråga innan vi får den första
rättegången mot denna typen av beteende. Respektlöshet och förakt är början till våld. Att skriva elakheter mot andra och inte bry sig om vad man orsakar är både känslokallt och psykopatiskt. Ett sjukt syrefattigt liv.


Josephine

Dagens mögel

mögel



Kvarglömda burkärter i kylskåpet... öppnade locket och fick se en riktigt intressant sorts mossa. Synd att det inte bor ngn här som är jätteintresserad av svamp och mögel och sånt och som med glädje skulle ha studerat denna kultivation ingående :-) Jag blev tvungen att förpassa det intressanta lurvet till komposthinken.

Ikväll till Bryssel,
kanske jag skriver något på tåget som vanligt.

*kram*
Josephine


ps. utmaning: Vågar DU posta ditt intressantaste kylskåpsmögel? *grin*


Fille har nu gjort strip nr.100!

El Pedro skriver oxå

liksom Kulturbloggen fick även el pedro ett ämne av mig och det har han avhandlat med den äran!

Josephine - som funderar på att göra en cirkel till...

Skrivarcirkeln - Annelas bidrag

Annela har öppnat sin dörr och ut skuttade en hel bunt ord!

En resa alla borde göra.

intressant :)

näst på tur står Flasknosen med ämnet "Därför gillar/ogillar jag att bo i Sverige"

Lycka till!

Josephine (som trivs bra i utlandet ;)

Veckans frivolitet (5)

Veckans frivolitet (5)



Den här hade jag ju glömt bort att scanna! Passar ju bra efter de fria tankarna, för detta armband är gjort på fri hand. Jag ville göra något häftigt i svart och tänkte på tribal-tatueringar...

Hur får man det att anknyta till havstemat som är Frivolitetsknutens motivtävling för 2006? Det är för sirligt för att vara ett oljeutsläpp och inte tillräckligt spretigt för att vara en tångruska... och strandraggarnas tribaltatueringar är inte riktigt marina... inte jämfört med gammaldags matrosers ankare och hjärtan.

Tror ni man kan göra en vanlig enkel stjärna och påstå att det är en sjöstjärna? om jag skickar med lite sand från Scheveningen också...

*ler*
Josephine

Andra bloggar om:

Snö

Snö



Inte undra på att det är segt att gå upp. Krokusarna har ju börjat blomma och man förväntar sig vår och sådär... Nej, nej att det blev sent framför datorn har inget med saken att göra ;)

Josephine < vaknar helst efter klockan nio

Tankar

neuron



Vad är en tanke?

En kemisk reaktion? en elektrisk impuls? en kombination av båda två?
(hurdå?) Neurologi, psykologi, biologi, kemi... Vad styr min kärlek? mina val? mina flirtar och min trygghet? feronomer, barndomstrauman eller vad jag har ätit till kvällsmat?

Vi sätter civilisationen så högt... men i bottenvåningen ligger överlevnadsinstinkten och vältrar sig på sin divan. En beslöjad blick, ett sublimt ordval.. flirt med finess.. som ett tunt lager fernissa över mörk mahogny. En trevande åtrå, likt en bortslängd cigarettfimp genom bilrutan. Glöder, gräsbrand, buskarna tar eld, skogen brinner. Ett sexuellt vrålande rasande monster! Själva längtan, själva tanken på.. endast fantasin.. Hans hand nuddar vid min arm och min kropp genomkorsas av blixtnedslag! Men sedan. Ett antiklimax. En ensam svartbränd tallfura vajar i vinden...

En tanke... så mycket liv, så litet liv. Viktlös. Oviktig. En impuls, ett hjärtslag, ett andetag och borta. Flyktig, kaotisk men med orden kommer ett stillastående. Pompejis stelnade kroppar.

Psyke och Eros brottas i min labyrint... viljan att få veta, rädslan för vad ljuset ska avslöja. Brustna illusioner kan aldrig läkas. Oskuldens tid är förbi. Världen är full av gråa nyanser.. rätt och fel och döda floskler men sanningen rinner levande genom mina ådror.

Livet som alltid bryter sig igenom. Musen som knaprar mellan trägolv och tak. Den ena dödas med råttgift, den andra får leva i bur, inköpt från kvarterets zoobutik. Liv väljs bort, liv skapas. Värdet läggs på i efterhand. Den oskrivna tanken försvinner ner i sjön igen. (Excalibur)


Josephine < lite kvällsflummig

Vadå lång?

Greener



Längd är relativt...

Christopher Greener 230cm, StorBritanniens längste man.
Europaträffen i Amsterdam 1995.

Josephine "bara" 197cm

Godståg

godståg



ok. nu börjar ett nytt grepp i bloggen - poesi. Jag har en del gammalt liggande och kanske ska det igen bli en del nytt skrivet, vi får se. Under åren 94-99 blev det många dikter, till en del tack vare Kulturföreningen Tåget där jag kände mig välkommen i den skapande atmosfären och bland de glada människorna. Våren 98 så började också "Poetry Slam" i Borås och jag var med och tävlade. Usch, jag kan fortfarande känna rampfebern... *handsvett* Men så himla upplyftande när orden blev som de skulle och nådde fram. :) (nog pratat)

*harkl*


Godståg

Tungt rullar de mäktigt förbi
kraften vibrerar under mina fötter
en lyckokänsla, eller är det fascination
så barnsligt ren
att orden saknas

dunkelidunk
ton efter ton efter ton
råstyrkan tickar bedrägligt beskedligt
skenornas budskap är mäktigt förödande
dödande, plötsligt

Massiva kroppar vräker sig framåt
tyglade rälsburna mil efter mil
bredvid i fartvindens andlösa vakuum
en längtan att röra, att känna, att vara
den mäktiga laddade tyngden
men
de olyckliga som plötsligt försvann
tigs alltid ihjäl.

Skrivarcirkeln - en liten tants inlägg

Missa inte dagens underbara text av En liten tant!

*skratt-tårar*
Josephine

Filmblandning

Ray



Jag ser inte lika mycket på film som min bror men ibland tar jag mig i kragen och går till biografen. I och för sig nu när högtalarna har kommit upp så borde jag prova hur DVD-spelaren i datorn fungerar... återkommer med rapport om det. TV lever jag utan sedan 1995. Mest av praktiska och tidsmässiga skäl, jag sitter hellre vid internet, men om jag skulle ha en TV-apparat så skulle favoritkanalerna vara Discovery och National Geographic. Under nyår hemma i Sverige hade vi en riktig orgie i filmtittande på alla kanaler och såg väl tre - fyra långfilmer per kväll!

Kulturbloggen har redan recenserat "Walk the line" vilken jag såg igår och jag kan bara instämma med henne. Det är en mycket bra film! Den går på samma tema som filmen Ray vilken jag såg sent i höstas och vilken jag bara älskade! Kanske för att Ray Charles bluesiga, rockiga, jazziga musik ligger helt i min smak. "Walk the line" handlar om Johnny Cash's uppväxt och ungdom, hans genombrott, hans drogproblem och kärleken till June Carter. Johnnys hemsida. Egentligen är jag inte speciellt förtjust i country and western-musik men av de filmer som det bjöds på så ville jag helst se denna om denne musikers liv. Kärleken till musik av vilket slag den än må vara är gränsöverskridande!

Johnny Cash spelad av Joaquin Phoenix var dessutom riktigt spännande. Jämfört med filmen om Ray fanns det här ännu mer intensitet, kanske för att Ray ju var blind, men här kunde skådespelaren använda blicken och är det något som Phoenix har så är det intensiva ögon! (tycker jag) Annars så är ju Ray Charles livshistoria egentligen snäppet "värre" eller hur man nu ska beskriva det, med handikappet, modern som dör, rasismen osv.
Men livshistorier går inte riktigt att jämföra, var och ens är unik ur sin egen miljö och sitt eget arv.

Igår såg jag också trailern till en kommande film som heter "North Country" och som handlar om det första fallet av sexuella trakasserier som döms i Amerikansk domstol. När jag läser om den på imdbs hemsida får det mig att tänka på Erin Brockowich, men det handlar mer om en tuff arbetsmiljö än om miljöförstöring och advokatgöra. Recensenterna är lagom lyckliga med slutet, men den verkar ändå vara sevärd.

Temat tuffa och orättvisa arbetsmiljöer är populärt. Kulturbloggen skrev om Cinderella man och den får mig att tänka på Germinal som jag aldrig har sett. Jag har inte ens läst boken av Emile Zola. En klassiker som verkar vara en riktig sidvändare, skäms på mig! Gerard Depardieu är en av mina favoriter...

Depardieu spelade en av sina större roller i filmen Jean de Florette. Manons källa heter del två. De är för alltid inristade i mitt minne. Som det står på webbsidan "Marcel Pagnol är för fransmännen vad Vilhelm Moberg är för svenskarna." Och det märks verkligen i de här filmerna att de kommer från ett stort episkt verk. Och så gillar jag fransk film, franska låter så mysigt :)

Filmen Cyrano de Bergerac är en annan som jag inte glömmer i första taget. Den olyckliga kärlekshistorien är så vacker... Hans sätt att nå fram till henne med sina ord i brev efter brev, tills budbäraren, den unge vackre mannen, dör i strid. Filmen är baserad på en pjäs av Rostand från slutet av 1800-talet. Men den riktige Cyrano var en nog så karismatisk person! Skådespelare på 1600-talet med ett sinnelag som bättre hade passat in på 1700-talet, eventuellt homosexuell och han fäktade tydligen ett flertal dueller. Han dog endast 36 år gammal, av vad står inte nämnt i wikipedia, kanske i bibliografin skriven av Ture Nerman?

Nog om film för idag!
Trevlig söndag :)

Josephine

Kulturbloggens ämne

Jag gav ett spejsat ämne till Kulturbloggen för ett tag sedan och nyss återfann jag det i hennes rullor! (kan man skriva så om en blogg? man "rullar" ju ner sidan på sätt och vis...)

Någon mer som vill ha ett ämne? Det var så cirkeln började för ett tag sedan... *ler*

Josephine

Blog of the week!

långatjejen



Underbar titel på en blogg "Trakassera inte den långa flickan!"

På engelska, men det går väl bra för de flesta?

*big smile*
Josephine

Texter hittills i skrivarcirkeln!

ok.
dags för en liten sammanfattning tycker jag!

Det började med att jag ville hjälpa En liten tant och det var så enkelt och roligt att hitta på ett ämne till henne! Så vi började med ett par vändor mellan oss. Hon är med i den stora blogstafetten och vill träna inför den. Det är en utmaning att få ett helt okänt ämne och försöka sig på att skriva något intressant om det. Jag tyckte ju att jag hade hittat på ett svårt första-ämne men så visade det sig att hon bott i Jämtland! *skratt*

En liten tant 25/1 Varför jag vill flytta till Härjedalen

Josephine 26/1 En middag med min önskegäst

En liten tant 28/1 Dagen när jag gav upp drömmen om att bli konståkerska

Josephine 31/1 Fem filosofiska råd till en ung människa - att bära med sig genom livet

En liten tant 1/2 Min första kärlek

Josephine 6/2 (ops, där gick det några da'r) Om jag kunde göra vad jag ville skulle jag...

Liza (ny i laget!) 7/2 Det bästa och det värsta med att vara tvilling (vacker poesi blev det! det måste alltså inte vara prosa-text ;)

En liten tant 8/2 Vad är lycka för mig

Flasknosen (nu utökas cirkeln raskt ;) 10/2 Betydelsefulla böcker i mitt liv

Och nu ligger alltså pinnen hos Manon Min största passion i livet Det ska bli spännande att få läsa!


Josephine < organisatören

Skrivarcirkeln (= lilla bloggstafetten som går runt)

ok. jag passar denna gången Flasknosens ämne vidare till Manon eftersom jag denna veckan inte hinner att skriva. Min ekorre och jag har blivit involverade i ett spännande svenskt projekt som kommer att genomföras imorgon och på torsdag. (och jag har inte städat än! Hjälp!) Mera nyheter får ni när jag vet vad som blir av det ;-) *tihi*

Ämnet är: "Min största passion här i livet." Kan vara inom vilket område som helst.
Eftersom jag redan har skrivit om min största passion (katter) så blir det nog bäst så.

ok. såhär ser cirkeln ut nu:

Josephine - Http://giraffen197.webblogg.se (står över/passar vidare)

Manon - http://lugnagatan.blogg.se/

Liza/Språkmakargatan - http://lizas.blogspirit.com/

En liten tant - http://tant.webblogg.se/

Annela - http://www.mysochpys.blogspot.com

Flasknosen - http://flasknosen.blogg.se/


uppdaterat:

Annaa M - http://annaamattsson.blogg.se



fullt! :)

men sörj inte, om det finns två som vill så förmedlar jag kontakten mellan er och sen får ni sköta er själva och snurra er egen cirkel ;)


*ler*
Josephine


ps. Jag kommer förbi allas bloggar senare i veckan! cs ;)

Morfar

Jag har nyss kommit hem från Sverige och begravningen av min morfar.
Han dog efter en kort tids sjukdom i mitten av Januari. Min bror och jag
kunde ta adjö av honom på sjukhuset strax innan nyår. Han kände igen oss och log.

Under fredagen innan begravningen tillsammans med familjen kände jag mig inte speciellt sorgsen, men när vi kom till kyrkan och jag fick bladet i min hand med psalmerna vi skulle sjunga... där på framsidan hans namn i tydlig svart skrift. Verkligheten kändes overklig.
Han finns inte längre.

Och ändå finns han kvar i våra hjärtan och i våra minnen.

Det var skönt att få vara tillsammans och dela sorgen med familjen.

Morfar var en person som visade sin kärlek i handling mer än i ord. Han tog hand om oss barnbarn på ett underbart sätt. Han stöttade sina barn i deras livsval. Han gav mormor en puss på kinden varje morgon och varje kväll. Mormors sorg var det svåraste att se och jag önskar så att vårt stöd kan hjälpa henne en smula. I 68 år var de gifta. Han dog 95 år gammal, hon är nu 93.

Det är en gåva att få växa upp och dela livet med någon så länge. Min yngsta kusin berättade om sitt minne av hur han alltid pysslade om hennes uppskrapade tår på somrarna och så var det ju... det var inte mamma, moster/faster eller mormor/farmor som vi gick till när vi hade gjort oss illa utan det var till morfar/farfar. Han var vår tålmodiga sjuksyster som inte bara desinfekterade men också tröstade och såg till att vi återigen kunde springa ut och leka.

Som f.d. officer var han en man som inte gav upp i första taget... Den sista sommaren tog han sig mödosamt nerför stigen med hjälp av skidstavarna för att ta sitt morgondopp i 17 gradigt vatten. Han satte sig på en pall på bryggan och pustade ut. Han hade de sista åren både lungefysem och hjärtklaffar som inte slog ihop ordentligt. Det var enbart ren och skär envishet som höll honom igång. Han ville fira sin 95-årsdag.

All den kärlek vi fick lever vidare. Jag kommer att berätta om honom för mitt framtida barn. Den omtanke som såddes växer till vackra blommor, vissnar, bildar frö och så fortsätter en cykel av ömhet och närhet generation efter generation. Kanske är det detta som är "det eviga livet".


Josephine < tårar

Veckans frivolitet (4)

stjärna



Denna gjorde jag för ett bra tag sedan efter ett mönster på internet. Blomqvist bok är bra, men det här med "delade ringar" lär man sig inte där. Det går ut på att du med två skyttlar påbörjar en ring och efter halva antalet knutar vänder du på hela arbetet och gör resterande knutar med den andra skytteln på andra sidan, men du gör dem "tvärtom". Istället för att låta knuten gå över från den ena tråden till den andra så håller du tråden mellan fingrarna spänd och knyter den istället. Därefter vänder du igen och genom att hålla knutarna stadigt mellan tumme och pekfingar (som vanligt) så drar du ihop ringen med tråden från den första skytteln. Fördelen med "splitted rings" är att du på detta viset kan göra långa kedjor med ringar utan några bågar eller lösa trådar emellan och det utökar antalet möjligheter och mönster enormt!

Ett fel finns dock med, när jag ibland är okoncentrerad så går allting automatiskt och *vips* glömmer man sig... en ihopdragen ring är så gott som hopplös att knyta upp - det enda man kan göra om det finns tillräckligt med tråd, är att klippa av på lämpligt ställe, lirka loss en tillräckligt lång bit och knyta ihop för att sedan fortsätta på arbetet.
I det här fallet var det inte möjligt.

(För mer information om frivoliteter scrolla ner under "kreativt".)

Imorgon åker jag bort ett par dagar,
tillbaka nästa vecka.

Blogga lungt!
Josephine :)

Andra bloggar om:

Labyrinth written by Kate Mosse

Ninana nana nana na ninana nana nana nana!

(Jag måste be Patrick göra ett boksoffefoto med mig! *grin*)

Labyrinth av Kate Mosse (med e utan kokain) såg jag först på AKO-bokhandeln översatt till holländska. Baksidetexten gjorde mig jättesugen på att köpa den redan då, men jag valde att senare knalla in på ABC-bokhandeln där de säljer allt aktuellt som finns utgivet i USA och Stor Britannien på engelska. De flesta engelskspråkiga böcker översatta till holländska blir tyvärr inte riktigt lyckade... Det märks framförallt i meningsbyggnaden och i val av uttryck att holländskan liksom inte är riktigt "holländsk". Så numera föredrar jag att läsa på originalspråket.

Ett vackert grönblått omslag med en labyrint i guld, en sticker "shortlisted by Richard & Judy's book club - 4" British BOOK awards 2006. En nätt liten tegesten (fast lättare) på 694 sidor. Överst på framsidan står det "Three secrets. Two women. One grail." Boken har beskrivits som en kvinnlig Dan Brown, fast bättre. Jag har inte läst "Da Vinci Coden" (ännu) så det kan jag inte uttala mig om. Men om man gillade den så gillar man nog även denna.

Temat är klassiskt - två kvinnor varav den ena är ättling till den andra och ett ting, en gåta som länkar dem samman över flera århundraden. I Juli 1209 i Carcassone får den yngsta dottern Alais i uppdrag av sin far att skydda en speciell bok som innehåller hemligheten kring den äkta gralen. Hennes far har en hög ställning under viscount Trencavel som styr Carcassone med omnejd. Södra Frankrike, med Pyreneerna, är under denna tid en tillflyktsort för den kristna grupp som av eftervärlden kom att kallas "katarer". Även judar och "saracener" tolereras och samhället blomstrar i samverkan över alla trosgränser.

Men så drar den katolska kyrkan öronen åt sig över den "nya kyrkans" framgång (katarerna) och de lyckas få med sig norra Frankrikes baroner och prinsar och andra på ett korståg för att utrota denna osanna lära. Motivet är som vanligt väldigt oreligiöst; makt, pengar och land.
Carcassone belägras.

Juli 2005 får Alice Tanner vara med en väninna på en utgrävning i Pyreneerna. Genom en ingivelse börjar hon gräva under ett block en bit bort från där hon blivit anvisad och hittar ett spänne. Men hennes eskapad håller på att kosta henne livet då blocket sätts i gungning och faller. Bakom avslöjas ingången till en grotta...


Redan efter att ha läst hälften av den första meningen tyckte jag att författaren var bra. Hon har lyckats med att välja en mästerlig inledning;
"A single line of blood trickles down the underside of her arm, a red seam on a white sleeve." Enkelt, suggestivt och det återkommande temat i boken, bokstavligt en röd tråd :)

Blodet som hettar, blodet som offras, blodet som binder samman.

Som snabb läsare tröttnade jag ibland på återkommande huvudvärkar och misshandlade kroppar som gjorde ont. Kanske hade den blivit bättre om den hade kortats något, samtidigt är det intressant att läsa om de olika ställena i Languedoc och den utbredda handlingen med två huvudpersoner måste få sin plats.

Här är hennes hemsida http://www.mosselabyrinth.co.uk/.

I jämförelse med t.ex. Kylie Fitzpatrick "Gobelängen" så är denna bättre, men när det gäller språket så tycker jag att Tracy Chevalier har bättre kontroll och vackrare språk. Båda dessa författare har skrivit på samma tema med en berättelse som utspelar sig i olika århundraden, men binds samman av besläktade kvinnor.

Mycke läsnöje!
Josephine

ISBN: 0-7528-7732-1

Hoppsansa... det är ju rena skrivarkursen hennes sida!

Andra bloggar om: böcker

skrivarkurser

jaha.... bara för att jag hos Rumbaqueen hittade en bra länk till en sida med dagliga boktips och där såg en liten ruta om skrivarkurs på Amorgos, vars sida inte fungerade så började jag förstås att leta rätt på andra kurser i Grekland.

Eller varför inte svenskarnas nya turistparadis, för förhoppningsvis kommer vi att återvända till Thailand. Landet behöver turismen. (Holländarna åker till Spanien.)

Fast det kostar förstås.... billigare att bli kvar hemma och gå ngn sorts online-kurs kanske?

Eller så får man försöka sig på den autodidaktiska metoden och söka råd i skriv-böcker. Jag fick en till i julklapp som det verkar som om jag har glömt den hemma!?! typiskt...

Och till sist, innan jag går och lägger mig, en annan bra litterär skriv och läs-portal.

Det tråkiga med en bok är ju att man inte kan lägga in länkar som i en cybertext. Fördelen är att man inte sitter sönder ryggen framför en datorskärm. Imorgon kommer ett engelskt boktips!
I promise ;)

cu,
Josephine

Krånglande Mejl

OK synd att man ska behöva skriva det,
men från och med lördagen fram tills nu
har min talljosephine.com adress inte fungerat
och jag vet inte när den kommer att börja
fungera heller...

så alla bloggare som brukar mejla mig på den
adressen - mejla istället:

Josephinea197KanelbullEyahoo.se

(jag har en särskild "bloggare"-fil
i min brevlåda, jättetrevligt! :)

Josephine

Om jag kunde göra vad jag ville skulle jag...

... hyra ett hus vid kusten på en grekisk ö (kanske Kreta) och sitta där och skriva och pyssla.

Varför Grekland?

Sommaren 1993 när jag var 20 år besökte jag Kreta under tre veckor som "backpacker". Åkte med färjan dit från Athen, sov ute på däcket och såg stjärnhimlen vrida sig när båten ändrade kurs... Jag och en resekamrat bodde på vandrarhem, tog bussen mellan städerna och en vända till södra delen av ön fick vi lift med ett par unga greker från Athen som också var där som turister. Det var min första långa resa hemifrån på "egen hand" och den blev omvälvande på många sätt.

Havet, naturen, stämningen - där fanns liksom allt. Både semester och party och historia, kultur, natur och ensamhet (ifall man ville).

och varför just skriva?

Jag har alltid älskat att skriva, kvaliten skiftar, men kärleken till orden finns oftast där. Skrivandet känns så naturligt att jag skämtsamt säger att skriftspråket är mitt andra modersmål ;) Att inte ha upptäckt eller kunnat erövra den värld som finns i det skrivna ordet är tragiskt. De lärare som kämpar med att hålla modet uppe hos elever med läs- och skrivsvårigheter och få dem intresserade av att läsa en bok (trots allt), de borde få medalj!

Det handlar helt enkelt om vad som gör en lycklig. Jag är lycklig när jag på något sätt får "skapa" och vara "kreativ". Men jag är också lycklig när jag kan njuta av ett vackert stycke landskap, inne i skogen, havet, njuta av hur seglet fångar sjöbrisen och båten tar fart... helst tillsammans med någon annan som också blir glad av samma sak!

Att lyda order är inte precis min grej... jag trivs bäst när jag får jobba under eget kommande och ansvar. Att städa kanske inte anses som speciellt "kreativt", men det är faktiskt inte helt sant. Att se resultatet efter tre timmar i ett hem med katt, hund och två småbarn känns väldigt kreativt! Ett rent badrum, en soffa ren från katthår, köksskåpen avtorkade, i barnens rum är alla leksaker i lådor och golven dammsugade, dammet borta från prydnadssakerna i stora rummet, skåpspeglarna i sovrummet helt blanka utan fingeravtryck... Och jag vet att när mamman kommer hem från sin blodtransfusion på sjukhuset (eller liknande) så kommer hon att känna sig tacksam över vad jag har gjort.

men om jag finge välja, skulle jag nog satsa ännu mer på skrivandet...

*ler*
Josephine

detta är ett ämne i bloggstafetten mellan En liten tant, Liza och Giraffen197. Följande ämne får nu Liza: "Det bästa och det värsta med att vara tvilling."
Jag såg att du ännu inte skrivit så mkt om det och jag är nyfiken! fritt spelrum bland fördomar, minnen och annat i detta syskonskap ;)

Lite om besöksstatistik

Eftersom jag lider av en lätt bloggtorka, samt befinner mig vid en främmande dator utan mitt eget bildarkiv, så blir det en tråkblogg idag.

Jag funderar och funderar över det här med besökare... jag har ännu inte ngt program som visar hur ni hittade hit (kommentera gärna ;) utan bara bloggens egen mätare på antalet besök. En sak är klar, antalet varierar väldeliga!

Ngn gång i december när jag började med bilder, det var lussebullarna som kom ut först, så steg antalet raskt. Foton verkar attraktivt. Då behöver man ju inte läsa en lång och tråkig text som bara maler och maler och aldrig verkar ta slut och har män'skan totalt glömt det här med korrekt satsbyggand och när ska hon egentligen sätta en punkt? nä du glöm det... jag sätter hellre tre *grin*

Tidpunkten på dyngnet när inlägget kommer ut på webben spelar in, kanske om det är helg också eller inte... och om man uppdaterar flera gånger varje dag, vilket jag försöker undvika. (Det blir för många timmar vid datorn redan som det är.)

För att ta ett exempel blev inlägget med ovanor pulicerat nästan klockan tio på kvällen den 28:e januari, så det faktumet att jag den 29:e hade 188 besök (ca 100 över genomsnitt) måste bero på det. Jag har nämligen svårt att tro att handarbete är Så himla populärt bland surfande ungdom. Därefter tog jag mig friheten att göra en del PR för räddningsbåtarna på andra bloggar för de är verkligen värda att beskådas och läsa om vilket ledde till 188 besök igen.

Därefter skrev jag om filosofi utan bild och antalet störtdök. Det var alldeles för tråkigt eller jobbigt att läsa *grin* Men det struntar jag i, jag skriver det jag känner för. Om en del inlägg är läsvärda och andra inte, det styrs av läsarens tycke och smak.

Häromdagen la jag ut mina damskor (många bilder) och på fyra timmar kom det 130 besök. Av det kan jag bara dra slutsatsen att ni är skotokiga hela bunten! *lol* eller så finns det något speciellt skosökningsprogram som letar upp varenda blogg och sida som behandlar skor och sätter upp dem på en pinfärsk lista...

Mmmm jag skulle verkligen vilja veta hur mina besökare ramlar in hit och om de läser något eller direkt springer ut kvickt som ögat! ;)

Josephine < nyfiken

Giraffen och ekorren

Girafkiss


Sko-blogg!

Efter att ha gnällt ett antal gånger hos en del modebloggar om mina omöjliga fötter så låter det väl som jag inte har ett enda par bra skor i min garderob... men så är det faktiskt inte.

Härmed tänker jag visa upp ett urval av mina damskor storlek 44-45 i olika modeller som passar mina hallux-fötter samt berätta var jag har lyckats få ta på dem och ev. inköpspris!

resar



Det här paret hittade jag 1998 i London i skoaffären "Magnus" på Chiltern street. De kostade ca 70 pund om jag inte minns fel, vilket får betecknas som normalpris för de här storlekarna. De har en jätteskön lösning - svarta resårband där fram! så trots plastsulan (läderbinding är att föredra) är de helt ok att gå omkring i under ett par timmar.

dorr



Det är ca 5cm klack på dem. Dörren är högst 2m. Jag är ca 202cm på denna bilden (tagen nerifrån ;)

grg



Från TV-reklaminspelningen (sportprogram på lokal-TV) i Haag 2003. Jag har lackat tånaglarna Ida! Senare gick jag med dem till skomakare som klippte upp därfram och sydde i små resårband i dem med. 65 euro (nedsatt pris) på Big Shoe i Amsterdam.

stilettos



De här skorna är till salu! 100 euro märke: Giacomo storlek 45. Men de tar fullkomligt kål på mina yttertår. Det blir 15min max framför kameran och sen måste de AV!

venedig



De här skorna köpte jag på Leltz schoenen här i Haag (stora storlekar) säkert 120 euro eller nått, stor 44. Nu har jag trampat ut halluxen ordentligt i dem och de är hyffsat sköna att gå omkring i. En av anledningarna är att de är mycket öppna framtill vilket ger mycket utrymme till den breda framfoten. samtidigt gör designen med en linje där fram att de inte ser megabauta-långa ut... De är gjorda i Venedig och kom tillbaka dit dagen efter att jag hade köpt dem i Holland... tillverkas troligen endast för export! *grin*

De här hittade jag på internet på skosajten Taceri där de har stora storlekar. För att se vad som är vad i resp. lands storlek kolla här! De här vågade jag köpa eftersom de var helt öppna därfram, ÄndÅ blev jag tvungen att skicka tillbaka och byta upp mig en storlek eftersom de smala remmen går lite längre nedanför än normalt på min fot... dvs nedanför halluxen.

sand2



Inget nagellack Ida, blunda! ;-)

boots



Och dessa hittade jag också på Leltz. Storlek 44. Jag har hos skomakaren dels spänt ut dem framtill (går bra med läder) och dels sytt in skaftet något då boots för det mesta är alldeles för vida för mina smala ben. Det var 50% rea pga vårutförsäljning så de kostade "bara" 92 euro. Jag blev nog mest såld på färgen, sen var det fräckt med klacken också. Lite obekväma, men en timme eller två går bra. Ute på stan i tighta jeans (=205cm) vänder sig killarna om... *ler* (never ending legs)

plateau



och så mina specialare, även de inköpta från en Amerikansk webshop, men nu kommer jag inte längre ihåg vilken. 125 euro (?) 20cm transparent plateau för fotografierna med beundrare. Jag tar med dem här för att visa den öppna lösningen framtill.

Problemet med många öppna skor är att de trots allt har en rem eller ett dekorativt stycke som går PreciS över halluxen. Lösningen kan vara, om designen tillåter, att en skomakare då klipper upp och lägger in en bit tjock resår.

okidoki - det var mina "fina" skor det. Köper jag ngt nytt så återkommer jag med nya bilder!

Josephine :)

Mitt i vintern...

glass



Äter jag gräddglass (slagroomijs) med chokladsås.

*grin*
Josephine

RSS 2.0