giraffen197

2006-08-10
18:19:54

"The Forest Lover" av Susan Vreeland

Carr


De sista två dagarna har jag läst om en bok som jag läste så sent som i höstas, men den lockade på mig och den kändes helt rätt att läsa igen.

Susan Vreeland har fått sina två första böcker översatta till svenska "Artemisias passion" och "Flicka i hyacintblått", men "the Forest Lover" är fortfarande inte översatt (enligt en koll på svenska bibliotek. De första böckerna har jag inte läst men de borde vara bra då den tredje har fängslat mig enormt. Boken är baserad på den Kanadensiska konstnären Emily Carrs liv och målande, men författarinnan poängterar att den är fiktiv eftersom hon, där fakta inte funnits, fyllt i och målat ut, lagt till och stuvat om för att bygga berättelsen.

Vad hon än gjort, det fungerade, för nu är jag på jakt efter Emily Carrs målningar online och några har jag hittat. Denna ovanför valde jag ut eftersom Emily där har använt hela spektrat av grönt som jag också älskar.

Boken sammanfattar så mycket som jag känner igen mig i. Den romantiska längtan efter det "fria" livet, samhällets konventioner och restriktioner, glädjen och behovet att få skapa, att bli missförstådd men också förstådd. Här finns beskrivningar av autentiskt stamliv längs Kanadas västkust och kollisionen med västerländsk förtryckande kolonial kultur. Mitt älsklingstema "indianer och vita". Men framförallt en vidunderlig natur med mängder av träd...

Hi hi - jag får lust att måla...

En av de bästa passagerna i slutet:
-----------------------------------

She (Emily) burst into her sister's kitchen.
"Have you ever wanted something so wrenchingly that you would throw out
everything and risc your life for it?"
Lizzie, up to her elbows in flour, shook her head no.
"Has it ever occurred to you that to clutch at life fearfully, unwilling to spend it, is not a form of gratitude to God for life?"
Lizzie looked at her as if pained by some bright light.
"But to fling one's whole being at a goal of interpreting God's creation--"
"What's all this leading up to?"
"I'm not coming to supper today. I'm going to Goldstream Flats." she turned on her heel. "For the whole summer."
------------------------------------------

Det borde vara så mycket enklare idag i västeuropa i alla fall,
att göra det man vill... att följa sitt hjärtas kall?
men kanske vi istället drunknar i allting runt omkring och inte längre hör vad vårt hjärta säger till oss...


Länkar till de flesta av hennes målningar hennes senare skogsbilder är så fulla av liv!
Josephine

Andra bloggar om: böcker
Susan Vreeland, Emily Carr
Kommentarer:
2006-08-11 @ 09:59:58
#1: Mette

Ja... och hur vet man vad det är hjärtat säger? Det är svårt. Vet jag vad mitt hjärta säger? Hur? Bevisa?

Det är en omöjlighet.

2006-08-11 @ 23:39:43
#2: Josephine

Mette - pröva sig fram kanske?

2006-08-12 @ 06:30:46
#3: Mette

Jo - precis. Det är det enda.

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: