11:43:50
Teaterfestivalen "De Parade"
Sommaren är festivalernas tid och här i Nederländerna är de inte sämre än någon annanstans i Europa. Fast här finns också fler och mer annorlunda festivaler t.ex. "De Parade" som varje sommar under två månader från mitten av juni till mitten av augusti reser runt likt ett cirkussällskap och uppträder i flera stora städer.
De Parade bevistar Haag sedan sexton år och jag har besökt det åtminstonde tre gånger nu. Först betalar man en mindre entre till området och sedan har man att välja och vraka mellan vilka tält och föreställningar man vill besöka. En del mobila konstprojekt brukar också följa med.
Aldrig kommer jag väl att glömma det speciella "Mesdag"-torn som en konstnär hade byggt men inte med ngn vacker strandvy 360 grader med djupkänsla från slutet av 1800-talet, nej, nej - oh nej - han hade målat och skulpterat upp 360 grader Red light district från Amsterdam! succén var given :-)
Och det är inte bara teater och konst, nej, där brukar också uppträda en del musiker, en karusell och en del andra aktiviteter. I år fanns det ett "silent disco". På en liten dansbana under tak dansande ett femtiotal lyckliga discobesökare och brast då och då ut i ett lyckligt "yo-hoo!", helt bizarrt för åskådarna runt omkring för man hörde inte ett ljud... alla discobesökare fick nämligen sin musik i ett par stora tättslutande hörlurar! en DJ stod och mixade skivorna även hon med hörlurar.
Även för de olika teaterföreställningarna gällde ett mycket proffsigt ljud, allt från att aktörernas mickar fungerade perfekt till de olika bakgrundsljuden som färgade föreställningen i en extra dimension. Utanför de olika tälten försöker aktörerna fånga förbipasserarnas andakt och få dem att besöka just deras föreställning. En del varar bara i tio minuter och man betalar en entre på 2 euro, andra varar i en timme och kostar 8:50. Kvaliten brukar garanteras - är man inte nöjd får man pengarna tillbaka står det skrivet, men som en artist sa: "Då får man ha en j-t bra argumentation för det!" *lol*
Vi besökte två, den första blev jag sugen på när vi satt och åt burritos (mat serveras här och var) och plötsligt sprang fyra artister utklädda till barndmän förbi hojtande "Var är branden!?" Det var en rolig lite melankolisk föreställning om mannen som den svunne hjälten och räddaren.
Tre brandmän sitter på brandstationen, alert väntande på larm, dricker öl och svär över fotbollsmatcherna på TV när en ung grabb kommer förbi och han vill också bli brandman. Han ställer till det för de stackarna som förtvivlat försöker hålla liv i sin roll som samhällshjältar...
Den andra handlar om två kvinnor i femtioårsåldern (+ två dito män) och en ung polsk tjej. De sitter i ett kök och ska fira den enas femtioårsdag, drickande en oändlig mängd advocaat (Holländskt alcoholaktigt flytande godis) och andra starka drycker. Stycket driver hejdlöst med de äldre kvinnornas sexlust (och bristande sexpartners) i sann buskis-stil, deras invandrar-fördomar och en blanding av riktigt holländska grejer. T.ex. stampot. Smulad kokt potatis blandad med kruskål och små stycken av fläsk. Ett pizzabud kommer inåkande på en moped men istället för pizza tar han en skyffel och lassar upp ett berg av stampot på köksbordet!
De två männen en verkligen något för sig - den ene skryter och skrävlar och kräver att den polska tjejen (typ 18 år) ska avguda honom (vilket hon inte gör, hon tycker festen är urtråkig, vilket den också är) Vid ett tillfälle ringer hans mobil - hon sitter tre meter bort på köksbänken och säger till honom att hon vill gå därifrån... så klassiskt klockrent! den nya tekniken - man mejlar till varandra från var sin sida skrivbordet *grin*
Den andre mannen är en helt underlig figur som inte har en enda replik men likväl fyller han en stor roll som någon sorts motbild till den andre. Han står där blygt, spelar ibland på syntesizern medan de andra dansar runt och beter sig allmänt knäppt ibland, men vid ett tillfälle när de försvunnit genom kylskåpet till baksidan av scenen (två in och utgångar genom ett köksskåp och genom ett kylskåp) kommer han fram med håret ruffsigt och oknäppta byxor och efter honom kommer den polska tjejen. Hon sätter sig på köksbänken och när den andre mannen kommer fram och tittar på henne misstänksamt ler hon mot honom och slickar sig om munnen likt en katt. *grin* I övrigt leder det inte till något mer. Det är som om incidenten liksom är något som hör till, som skrävlaren har varit med om förut.
Sanslöst stycke i sanslöst tempo. Det började med att den första tanten kommer in medan den andra står med sitt huvud i gasugnen och uppenbarligen tänker ta livet av sig. Den första bara pratar på och gnäller och verkar inte alls lägga märke till det, utan tror att hon rengör ugnen... Den andra (som alltså fyller femtio den dagen) tar efter tio minuters monolog av den första, ut huvudet, hostar och hostar och säger att hon var i färd med att baka potatis... I slutet, full som en alika tar femtioåringen en cigarett och en tändare och >>> *BOM* <<<
Det enda som är synd är att även om man kommer tidigare runt sex-tiden hinner man ändå bara se tre föreställningar under en kväll... och de har ca tio olika föreställningar i lika tält. Många går därför inte bara en utan två eller tre kvällar på festivalen, men det blir förstås lite dyrare...
"De Parade". Finns det något liknande resande kultur-cirkus-teater-festival-sällskap i Sverige?
*undrar*
Josephine
De Parade bevistar Haag sedan sexton år och jag har besökt det åtminstonde tre gånger nu. Först betalar man en mindre entre till området och sedan har man att välja och vraka mellan vilka tält och föreställningar man vill besöka. En del mobila konstprojekt brukar också följa med.
Aldrig kommer jag väl att glömma det speciella "Mesdag"-torn som en konstnär hade byggt men inte med ngn vacker strandvy 360 grader med djupkänsla från slutet av 1800-talet, nej, nej - oh nej - han hade målat och skulpterat upp 360 grader Red light district från Amsterdam! succén var given :-)
Och det är inte bara teater och konst, nej, där brukar också uppträda en del musiker, en karusell och en del andra aktiviteter. I år fanns det ett "silent disco". På en liten dansbana under tak dansande ett femtiotal lyckliga discobesökare och brast då och då ut i ett lyckligt "yo-hoo!", helt bizarrt för åskådarna runt omkring för man hörde inte ett ljud... alla discobesökare fick nämligen sin musik i ett par stora tättslutande hörlurar! en DJ stod och mixade skivorna även hon med hörlurar.
Även för de olika teaterföreställningarna gällde ett mycket proffsigt ljud, allt från att aktörernas mickar fungerade perfekt till de olika bakgrundsljuden som färgade föreställningen i en extra dimension. Utanför de olika tälten försöker aktörerna fånga förbipasserarnas andakt och få dem att besöka just deras föreställning. En del varar bara i tio minuter och man betalar en entre på 2 euro, andra varar i en timme och kostar 8:50. Kvaliten brukar garanteras - är man inte nöjd får man pengarna tillbaka står det skrivet, men som en artist sa: "Då får man ha en j-t bra argumentation för det!" *lol*
Vi besökte två, den första blev jag sugen på när vi satt och åt burritos (mat serveras här och var) och plötsligt sprang fyra artister utklädda till barndmän förbi hojtande "Var är branden!?" Det var en rolig lite melankolisk föreställning om mannen som den svunne hjälten och räddaren.
Tre brandmän sitter på brandstationen, alert väntande på larm, dricker öl och svär över fotbollsmatcherna på TV när en ung grabb kommer förbi och han vill också bli brandman. Han ställer till det för de stackarna som förtvivlat försöker hålla liv i sin roll som samhällshjältar...
Den andra handlar om två kvinnor i femtioårsåldern (+ två dito män) och en ung polsk tjej. De sitter i ett kök och ska fira den enas femtioårsdag, drickande en oändlig mängd advocaat (Holländskt alcoholaktigt flytande godis) och andra starka drycker. Stycket driver hejdlöst med de äldre kvinnornas sexlust (och bristande sexpartners) i sann buskis-stil, deras invandrar-fördomar och en blanding av riktigt holländska grejer. T.ex. stampot. Smulad kokt potatis blandad med kruskål och små stycken av fläsk. Ett pizzabud kommer inåkande på en moped men istället för pizza tar han en skyffel och lassar upp ett berg av stampot på köksbordet!
De två männen en verkligen något för sig - den ene skryter och skrävlar och kräver att den polska tjejen (typ 18 år) ska avguda honom (vilket hon inte gör, hon tycker festen är urtråkig, vilket den också är) Vid ett tillfälle ringer hans mobil - hon sitter tre meter bort på köksbänken och säger till honom att hon vill gå därifrån... så klassiskt klockrent! den nya tekniken - man mejlar till varandra från var sin sida skrivbordet *grin*
Den andre mannen är en helt underlig figur som inte har en enda replik men likväl fyller han en stor roll som någon sorts motbild till den andre. Han står där blygt, spelar ibland på syntesizern medan de andra dansar runt och beter sig allmänt knäppt ibland, men vid ett tillfälle när de försvunnit genom kylskåpet till baksidan av scenen (två in och utgångar genom ett köksskåp och genom ett kylskåp) kommer han fram med håret ruffsigt och oknäppta byxor och efter honom kommer den polska tjejen. Hon sätter sig på köksbänken och när den andre mannen kommer fram och tittar på henne misstänksamt ler hon mot honom och slickar sig om munnen likt en katt. *grin* I övrigt leder det inte till något mer. Det är som om incidenten liksom är något som hör till, som skrävlaren har varit med om förut.
Sanslöst stycke i sanslöst tempo. Det började med att den första tanten kommer in medan den andra står med sitt huvud i gasugnen och uppenbarligen tänker ta livet av sig. Den första bara pratar på och gnäller och verkar inte alls lägga märke till det, utan tror att hon rengör ugnen... Den andra (som alltså fyller femtio den dagen) tar efter tio minuters monolog av den första, ut huvudet, hostar och hostar och säger att hon var i färd med att baka potatis... I slutet, full som en alika tar femtioåringen en cigarett och en tändare och >>> *BOM* <<<
Det enda som är synd är att även om man kommer tidigare runt sex-tiden hinner man ändå bara se tre föreställningar under en kväll... och de har ca tio olika föreställningar i lika tält. Många går därför inte bara en utan två eller tre kvällar på festivalen, men det blir förstås lite dyrare...
"De Parade". Finns det något liknande resande kultur-cirkus-teater-festival-sällskap i Sverige?
*undrar*
Josephine
ja, jag förstå rmycket väl folk som väljer at vara anonyma, jag har dock varit aktiv på nätet i snart 15 år och aldrigt råkad ut för nåt konstigt, kanske därför känner jag mig trygg, jag förstår varför man väljer att skydda sin integritet men undra handlade me rom just om oss som väljer att inte vara så anonyma