"Läkaren" av Noah Gordon ISBN 91-1-872062-5

En helt underbar bok som idag 18 år senare bara finns kvar på tretton bibliotek (enligt libris biblioteks-websök) och ingenting skrivet på internet på svenska om den. Men väl på engelska.

I elvahundratalets England var det kanske inget märkligt med att köpa en svan som matprodukt. Bardskäraren ifråga är en f.d. munk som genom att jonglera och pyssla om allehanda skråmor folk har, lyckas ordna sig ett levebröd. Han tar hand om en ung pojke i medeltidens London, vars mamma gått bort. Vid hennes dödsbädd känner pojken när han tar tag i hennes hand hur hennes livskrafter ebbar ut. Upplevelsen skrämmer honom rejält. Fadern klarar inte av att ta hand om barnen och de tas omhand av andra varav denne pojke hamnar hos bardskäraren som lär honom grunderna i att jonglera.

Mot slutet av vintern har Rob (som han heter) fortfarande inte lärt sig att hålla fem bollar eller klot i luften och bardskäraren säger till honom att utan hans jongleringskonst kan han inte använda honom i sitt arbete och då måste han finna en annan plats för honom. Rob fasar för detta eftersom han har haft en av sina bästa vintrar i sitt liv tillsammans med b.s. Men en dag står han och ska sortera ut murkna äpplen ur en tunna och för skojs skull börjar han att jonglera med äpplena. Den utstickande kvisten gör att han får en annan känsla i handen när han ska greppa och kasta upp äpplet och han prövar lyckan med fem äpplen. Denna gången fungerar det! Ivrigt ropar han efter b.s. Äpplena faller i golvet men hans välgörare hinner se det och är lika glad som Rob att han nu kan stanna. Efter ett par månader har han blivit en fullvärdig jonglör och bardskäraren lär honom allt av sitt kunnande inom enklare läkekonst.

Under en av sina patientmottagningar känner Rob återigen den isande känslan av den annalkande döden. Han berättar för b.s. om sin förbannelse eller märkliga gåva och b.s. bestämmer sig direkt för att lämna orten för att inte riskera att bli anklagad som den som fick patienten att dö. Den avgörande upplevelsen är en skrivare som håller på att bli blind av grå starr, men när Rob återser honom har hans blick blivit klar. Skrivaren berättar att han blivit botad av en judisk läkare. Rob blir intresserad av att få veta vad läkaren har gjort för att bota något så obotligt. Den judiske läkaren berättar att han med en skalpell skurit bort hornhinnan. Offret måste bindas och drickas rejält berusat för det gör förstås helvetiskt ont. Han kan/vill inte ta emot Rob som elev men berättar att han utbildats av en läkare i Spanien som i sin tur utbildats av den legendariske Avicenna i Persien. Rob fattar nu beslutet att jobba, spara och resa dit för att på ett eller annat sätt få studera hos Avicenna.

Den medicinska skolan i Isfahan accepterar inga otrogna dvs kristna, utan endast muslimer och judar. (Inte så konstigt med tanke på korstågen strax innan -min anmärkning) Rob ansluter sig till en handelskaravan på väg till Orienten, lär sig persiska av ett sällskap judar och stannar under vintern till i ett judiskt samhälle där han förbättrar sina kunskaper i detta främmande språk samt lär sig mycket om judendom och judisk kultur. I Istanbul byter han identitet till jude.

Nu har jag inte nämt den trevliga skotska flickan han lär känna i karavanen... de möts senare igen. Och alla äventyr han får uppleva i Persien under styret av shahen i Isfahan. Vännerna han får, resan tillbaka till Europa och mötet med en intolerant och vidskeplig läkarkår i London...

Det är många år sedan jag läste denna boken, men jag har inte glömt många detaljer eller avsnitt. Det är en bok som jag njöt av att läsa och som jag inte ville skulle ta slut! Personerna är sammansatta och levande, de historiska miljöerna, religionsmotsättningarna och de skilda kulturerna i ypperligt skildrade. Och den beskriver på ett underbart och fascinerande vis vad det är att att följa sin kallelse. En bok som inspirerar.

Josephine


ps. Till min lycka upptäckte jag när jag sökte efter mera information kring Noah Gordon, att han skrivit två uppföljare till "Läkaren"! Men tyvärr är denna boken denna enda som översatts till svenska!? otroligt...

Andra bloggar om: boktips
Andra bloggar om: böcker

Kommentarer
Postat av: Ann-Ci

Hej Josephine.
Läste precis ut "Läkaren", Noah Gordon. Som vanligt när jag läser en bra bok är det nonstop som gäller, trots att jag redan läst den för några år sen.Det blir nog ännu mer så när personen man följer är ute på en ständig resa och nåt nytt spännande händer bakom varje kulle. Nåväl, har alltså kommit tillbaka till verkligheten med en sur sambo och en tvätthög som behövde göras för länge sen. Varför är man sån!? slog nu upp på google för att kanske hitta fler böcker och blev förvånad att allt var på utrikiska, lade till "svenska" och hittade din bloggsida där jag ju fick det hela förklarat för mig.Jag är född på 50-talet och hänger inte så där bra med i internetvärlden, så jag hoppas att denna kommentar verkligen hamnar hos dig. kommentar förresten ,vet inte riktigt vad jag skall skriva egentligen. Tyckte bara väldigt mycket om din sida ( dig). Oxå var det nog det att jag förra sommaren var i Carcasson i några dagar, och att jag och en vän brukar kalla oss girafferna, vi föreställer oss att när vi skall runda en husgavel ser man först två riktigt långa ben och sen blir kroppen synlig, vilket får oss att fnissa, nåväl så långa är vi egentligen inte (c:a 1.80) Har du läst uppföljarna till Läkaren på engelska, eller andra böcker av Gordon?
Varma hälsningar från ett höstvackert Svedala
från Göteborg och Ann- Ci

2007-10-21 @ 13:36:28
Postat av: Ann-Ci

P.S Till kommentar den 21 OKT.13.36
Jaha, nu upptäckte jag att du skriver dikter också (många strängar på din lyra), vilket är nåt jag sysslat med under många år, sänder gärna några av mina egna, om du skulle tycka det var kul/intressant. Kanske känner du till ett forum där man sysslar med utbyte/kommentarer. Strongt,strongt av dig att ställa upp i poetry-slam, tanken har många gånger funnits där men jag har fegat ut.
Ha dé gött
D.S

2007-10-21 @ 13:58:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0